Mitt Nyårslöfte

Varför måste ett nyårslöfte innebära att sluta röka, sluta spendera pengar, gå ner i vikt, sluta äta godis? Allt är inte svart eller vitt.
 
Att göra drastiska förändringar gynnar ingen tror jag. Kommer aldrig säga att jag vet vad jag pratar om, att jag alltid lyckas med ett nyårslöfte. För det har jag nog aldrig gjort. Inte ens när jag fick betalt för att inte äta godis när jag var yngre. 
 
Men inför 2019 har jag skapat mål. Mål för livet, mål som kommer ge mig en rikare vardag, ett bättre liv.  Mål som är rimliga och genomförbara. Målen har också delmål. Delmålen har också delmål. 
 
Små små förändringar i livet som blir hållbara, inga förbud, utan riktlinjer. Hitta de sakerna i livet som man fullföljer, lyckas med, tar sig an nästa steg och tillslut tänker man inte på de små förändringarna gjort. För det är garanterat ingen uppoffring, bara en ovana, som behöver ersättas med en ny vana. Jag kommer att bryta mina ovanor utan att man tänker på det genom att skapa mina nya vanor. 
 
Så, mitt nyårslöfte är att skapa rimliga mål för livet utan att ha press på att det ska ske inom kort!
 
 
Mina årsmål:
  • minska mobiltiden (minut för minut - apple har en skärmtidsfunktion där man ser hur mycket skärmtid man har!)
  • spara ihop 140 000  
  • att röra på mig 30 minuter varje dag i veckan =  (gym, promenad, löpning, simma, cykla, yoga) - vad som helst som man känner för. - målet innebär att komma igång och testa på nya saker, att göra något i 30 minuter, för att rensa huvudet och skapa nya rutiner.
  • Diabetesrelaterat - ett HbA1C på 48 och framförallt ett jämnare blodsocker.
 
Visst låter det som att det är nyårslöften? Men det är det inte, det är nämligen mål, som ska vara uppfyllda i december 2019, om det nu tar mig 52 veckor att komma dit, så gör det det. Låt allt ta tid, ett steg i taget.
 
Jag kommer få göra många val under vägen, jag kommer ta fel beslut, kommer gå myrsteg, men kommer hitta tillbaka, lära Oavsett vad det handlar om. För målet är framåt, hur många steg jag nu måste ta för att nå fram, det får detta året utvisa. 
 

Styrka

Detta inlägg delade jag för över ett år sen. Fortfarande tänkvärt.Fruktansvärt bra skrivet av Petter Axell. 

Det är inte många gånger jag avbryter en träning för att man får lågt blodsocker. Man fixar det under tiden. Dextro, stoppad basaldos. Vila. Så kan man köra igång igen. Men några gånger måste man avbryta helt. En känning som tar på krafterna, man kommer inte tillbaka. Det känns som ett misslyckande. Att inte kunna hantera diabetesen. Eller ett pass som går skit för att man har vart svajig i blodsockret under dagen. Att hela tiden försöka mota höga toppar och djupa dalar. Att försöka hitta en balans och få det att fungera med livet. Vissa dagar går det superfint, vissa dagar går det inte alls. Det är ett heltidsjobb man inte kan ta ledigt från utan konsekvenser.

Man måste acceptera sina motgångar. Annars kan man inte träna, man måste våga misslyckas för att lyckas. Även om man är frustrerad och besviken när man lämnar träningen vissa få gånger, så måste man ta lärdom och acceptera diabetesen och det som är. Annars blir det farligt, man måste lyssna på sin kropp. Jag är också oerhört tacksam för uppmärksamma träningskompisar som kan se på mig hur blodsockret är och ha förståelse för hur man mår. Som också kan säga ifrån när jag försöker fortsätta träningen med ett blodsocker som inte är acceptabelt.

Målet är att få en jämn blodsockerkurva och kunna optimera med kosten, styrkelyften(träningen), muskeltillväxten och med livet! Det kanske inte blir som en "normal" persons blodsocker. Men så bra som det går att få för mig.

Allt för att må så bra som möjligt. Allt för mig själv. 💙

‪#‎styrkasitterinteimusklerna‬

 

Har fått en del kommentarer om att det är lättare för mig att träna och bygga muskler eftersom jag har diabetes, och...

Posted by Petter Axell on Tuesday, 14 October 2014
Upp